Krig och Fred

Leo Tolstojs episka roman “Krig och Fred” är kanske mer aktuell nu än någonsin. Den skildrar visserligen det ryska samhället under Napoleontiden men likheterna med dagens samhälle är många. Romanen beskriver hänsynslösa krig och där många andra under hans samtid skulle ha påverkats av krigshetsen är krig för Tolstoj bara blint dödande. Paralellerna till nutiden är uppenbara. Även i vår tid upplever vi krigshetsare och galna och storhetsvansinniga diktatorer. Man lyckas piska upp en hatisk stämning och övertygar till slut omgivningen om att krig är nödvändigt. Utgången är densamma, samma meningslösa lidande. Samma destruktiva förstörelse av samhällen och människornas liv.

Spelade bort sitt liv

Att Leo Tolstoj inspirerar ännu på 2010-talet står helt klart, inte bara hans litteratur utan även hans eget liv. Född greve med silversked i mun tog hans liv snabbt en tragisk vändning; båda hans föräldrar dog innan han var sju år fyllda. Han började sin litterära bara med att skriva sina memoarer och är väl en av de få som har lyckats med en sådan bedrift. Tolstoj var en visionär som ville gott, men som ständigt föll för svagheterna i sin karaktär, bland annat var han en grav spelmissbrukare. Det gick så illa att han till slut spelade bort hela familjens förmögenhet och släktgodset. Vändningen kom när han träffade den kvinna, Sofia Andrejevna, som han gifte sig och skaffade 13 barn med. Nu började en oerhört produktiv period då han både skrev “Krig och fred” och nästa stora klassiker, Anna Karenina. Båda romanerna dissekerar den ryska överklassen som skamlöst utnyttjar det fattiga ryska folket, ett fenomen som tyvärr finns kvar i det ryska samhället, om än i andra skepnader.

Ett liv i drama

Hans författarskap gjorde honom till kändis, själv blev han allt mer grubblande och var mot slutet av sitt liv både pacifist och anarkist. Han ifrågasatte ägandebegreppet och brevväxlade med Mahatma Gandhi, vilket ledde till att han blev exkommunicerad från den rysk-ortodoxa kyrkan. Tolstoj var sin tids Hollywoodkändis och han tog i full dramatik sitt sista andetag inkvarterad i en liten lägenhet på en kall, rysk järnvägssstation omgiven av 200 reportrar som flockades likt papparazzis och sin, i en kunglig tågvagn sittandes, tillresta fru (som kommit för att hämta hem honom) utanför. Han begravdes på släktgården och kortegen flankerades av 1000-tals bönder, en del kanske sörjande men säkert lika många bara nyfikna. Idag finns bra hjälp att få när någon har gått bort. klicka här om du behöver hjälp av en bra begravningsbyrå.

DoMag